Krav för SKVF godkända uppfödare, Uppdaterad 2022-09-23

Våra krav är skapade på en grund av våra medlemmars önskemål, orosrapporter från veterinärer och klassisk vetenskap. Observera att det inte finns något tvång att vara med på vår lista, som ställer krav som går längre än Sveriges djurskyddslag och djurskyddsföreskrifter.

§1 Yta Minst 4.5 kvm boyta för en till två kaniner, enligt föreningens ordinarie skötselråd. För större grupper ska ytan ökas efter behov.

§1a När kaninungarna är små kan i vissa fall honans och ungarnas yta behöva begränsas av säkerhetsskäl. Uppfödaren ska dock sträva efter att så fort som möjligt öka ytan igen. Majoriteten av honans liv ska hon bo på en yta som är minst 4.5 kvm.

§1b Kaninungar under 12 veckor får bo med sin moder på samma yta som hon annars bor på. Om flera honor bor tillsammans med stora kullar ökas ytan efter behov. När de är äldre ska ytan ökas. 

§1c Hanar bör ha samma mått på boyta som andra kaniner, men absolut minst laglig bredd x 180 cm längd. Om de bor mindre än rekommendationerna på 4.5 kvm så bör det finnas en strävan efter att hanarna på sikt ska kunna hållas större. Extra mycket energi ska också läggas på att hanar som bor mindre än 4.5 kvm får tid och aktivering utanför buren.

§2 Sociala behov Honor ska bo med andra lämpliga kaniner, d.v.s. andra honor och/eller kastrerade hanar. Fertila hanar ska bo ensamma men ska kunna se andra kaniner. Båda kraven gäller inte om individen i fråga mår dåligt fysiskt eller psykiskt av att bo på det sättet.

§2a För honor med kull behöver uppfödaren bedöma från fall till fall om det är säkert för honan att gå i gruppen medan ungarna är små. Eventuell separation och återförening med ordinarie kaningrupp ska göras på ett sätt som minimerar stress under dräktigheten för honan.

§2b De honkaniner som inte klarar av att bo med andra kaniner bör som regel inte användas i avel. Hankaniner som stressas mycket av närhet till andra hanar och icke brunstiga honor bör också övervägas att tas ur avel.

§3 Antal kullar Det ska på förhand finnas efterfrågan på varje kull som tas. 

§3a Honor ska inte få fler än två kullar per år.

§4 Olämpliga avelsdjur Om det finns en stor risk att avkommans välfärd riskeras på grund av en viss kombination föräldradjur så ska uppfödaren avstå den kombinationen. Det här gäller såväl kroppsliga som beteendemässiga egenskaper. En risk kommer tas upp i denna lista redan vid kliniska iaktagelser från våra kaninvänliga veterinärer.

§4a Förteckning av sådant som SKVFs styrelse beslutat är olämplig avel.

Kombinationen av:

• • Två brokiga kaniner, Kk + Kk
  • Två kaniner som bär dvärggen
  • Två kaniner som tillsammans ger avkommor med satinpäls

Användandet av ett avelsdjur som

• • Bär på gen för Maxfactor eller Hippo
  • Har en av följande benställningar: O-bent, X-bent, Genomtramp, Splay legs
  • Har gett eller uppvisar ärftliga tandproblem
  • Ger ungar som uppvisar kraftig vävning (vanligast hos rödögda kaniner)
  • Ger döva ungar (vanligast hos vitblåögda kaniner)
  • Ger ungar med epilepsi (vanligast hos vitblåögda kaniner)
  • Har helt okänd härstämning
  • Frekvent uppvisar aggressivt eller nervöst beteende
  • Har så långa öron att de ofta trampar på dem

§4b SKVF ställer sig tveksamma till avel på drag som avviker från det naturliga på ett sätt som inskränker kaninens naturliga funktioner. Om uppfödaren använder kaniner med nedanstående drag ska hen undersöka dem för de nedsättningar/ sjukdomar som exteriören riskerar att föra med sig. Till exempel bör uppfödaren vidta särskilt stor omsorg och försiktighet vid avel på

• • Kaniner med lång päls. Pälsen ska inte begränsa kaninens möjlighet att se, tvätta sig eller andra naturliga funktioner.
  • Kaniner med hängande öron. Tills dess att vi vet mer om riskerna bör uppfödare vara extra noga med att kontrollera öronhälsan hos avelsdjur med hängande öron.
  • Kaniner med extrem storlek, såväl väldigt små som väldigt stora. Allmänna hälsokontroller krävs då flera risker tyckts vara kopplade till extrem storlek. Dessa kaniner verkar t.ex. ha förkortad livslängd.
  • Kaniner med väldigt små öron. Minskad öronstorlek verkar kunna begränsar värmereglering.
  • Kaniner som ger ungar med rexpäls. Pälstypen ger ofta brist på morrhår som skyddar kaninens ansikte och de har ofta för lite skyddande behåring på t.ex. tassar vilket möjlgien kan leda till pododermatit och liggsår.

Uppfödaren ska alltså verka för att nästa generation kaniner inte har exteriör som innebär en sjukdom, funktionsnedsättning eller hög risk för sjukdom.

§5 Rekommendationer till köpare Uppfödaren ska lämna med information som överensstämmer med SKVFs rekommendationer för kaninhållning. Uppfödaren ska verka för att kaninungarna ska leva sina liv enligt SKVFs rekommendationer gällande t.ex. yta, foder och artfrände.

§6 Ansvar efter försäljning Uppfödaren ska ha någon slags rimlig möjlighet att ta emot egenuppfödda kaniner som hen sålt, ifall kaninen inte längre kan bo kvar under goda förhållanden på den plats där den bor.

§7 Registrering Uppfödarens egna kaniner ska vara registrerade. Uppfödaren ska verka för att köparna registrerar sina kaniner.

§8 Övrigt

§8a Uppfödaren ska följa svensk djurskyddslagstiftning.

§8b Uppfödaren ska generellt följa SKVFs rekommendationer, t.ex. gällande

• • Att kosten främst ska bestå av hö, med endast ett litet tillskott av pellets, med hög fiberhalt.
  • Att kaniner ska hanteras varsamt.
  • Att berika kaninerna miljö på ett lämpligt sätt.

§8c Uppfödaren bör socialisera och miljöträna ungarna så att de har optimala förutsättningar för att leva ett bra liv tillsammans med människor. Det kan till exempel handla om att vänja dem vid hantering, transportbur, barn, olika ljud, med mera.

Huvudsponsor 2024